Skolmåltiderna är mycket mer än bara mat
Välordnade skolmåltider främjar trivseln i skolan och gör att eleverna orkar bättre i skolarbetet. De ger också skoldagarna en naturlig rytm. När eleverna äter tillsammans, utvecklas deras interaktiva och sociala färdigheter. Samtidigt får de fostran i matkulturen och lär sig att uppskatta maten och de människor som lagar och serverar maten. Målet är att varje elev äter i skolan och upplever skolmåltiden som en trevlig händelse.
Skolmat och fostran
Finland är det enda landet i världen där skolmåltiderna tagits upp som en integrerad del i läroplanen. På ett mer allmänt plan kan man se att skolmåltiderna och matfostran har kopplingar till flera läroämnen. Bäst kan frågor som gäller skolmåltiderna behandlas inom läroämnena huslig ekonomi, biologi, hälsokunskap och gymnastik. De kan också med fördel behandlas på de Pikkuyrittäjät-kurser i entreprenörskap som många skolor erbjuder som valfria kurser.
Både skolans undervisningspersonal och personalen inom bespisningen bidrar till barnets matfostran. Matfostran är en naturlig del av skoldagen och den genomförs bäst i anslutning till skollunchen. Skolmåltider som skapar delaktighet innehåller hälso- och umgängesfostran, fostran i hållbar utveckling samt arbetslivs- och säkerhetsfostran. Personalen inom bespisningstjänsterna har en avgörande roll när det gäller att bygga upp ett varumärke för skolmåltiderna. En direkt och naturlig växelverkan mellan undervisningspersonalen, personalen i skolans bespisningstjänster och eleverna skapar grunden för väl genomförda skolmåltider. Elevens föräldrar och de vuxna i skolan ansvarar för sin del för att eleverna utvecklar positiva attityder till skolmåltiderna. Eleverna lär sig i hög grad att prata positivt om skolmåltiderna genom modellinlärning. Lyckade skolmåltider är en gemensam angelägenhet för hela skolan.
En tredjedel av dagens energibehov
Enligt rekommendationen för skolmåltiderna av Statens näringsdelegation (Vi äter och lär tillsammans: rekommendation för skolbespisningen, 2017), täcker en fullvärdig skolmåltid cirka en tredjedel av elevens dagliga energibehov. Skolans matlista har gjorts upp på så sätt att det kalkylmässiga målet för intaget av näringsämnen uppnås i genomsnitt under skolveckan. När temaveckor och temadagar, helger och säsonger beaktas i skolbespisningen, får eleverna omväxling i skolmåltiderna.
Utöver luncherna ska skolan ordna ett avgiftsfritt och närande mellanmål för eleven om lektionerna fortsätter mer än tre timmar efter lunchen. Många skolor tillhandahåller avgiftsbelagda mellanmål för alla elever.
En fullvärdig skolmåltid innehåller alla delar av en måltid
En bra skolmåltid omfattar en varmrätt, sallad, råkost eller en färsk bit, bröd, bredbart pålägg och dryck. En måltid är mångsidig, fullvärdig och näringsrik när eleven äter av alla delar i rätt proportion till varandra. Skolans personal och en modellmåltid som sammanställts i enlighet med tallriksmodellen eller en bild på tallriksmodellen hjälper eleverna att sammanställa sina måltider på rätt sätt och göra sunda val. Skolmåltiderna ordnas efter elevernas åldersstadium och förutsättningar. Målet är att främja elevernas växande och hälsa.
